Gudmundson med flera är ute och cyklar

Nej, dödsstraff är inte rätt i krigstid. Inte heller "waterboarding". Gudmundson, - och många av hans kommentatorer - tycker åtminstone att krigstida dödsstraff är det. Frågan om vattentortyren lämnar han hängande i luften.
Gudmundson ser situationen i världen i allmänhet och i Irak i synnerhet som att "den fria västvärlden befinner sig i krig mot islamofascismen". Ja, det är sant vi i många avseenden är fria i västvärlden. Men "islamofascism". Är inte det att göra det väl enkelt för sig? Den där manikeistiska världsbilden fanns faktiskt redan under kalla kriget men med andra aktörer i rollerna. I mitt gymnasium kunde en diskussion låta såhär: "Jaha, tycker du att USA gjorde fel i när de stödde contras i Nicaragua? Du vill alltså ha det som i Sovjet!" På samma sätt blir man väl anklagad för "islamofascism" och Saddamgullande om man tycker att folkmördaren, tortyrbeordraren och krigsherren i stället för att avrättas borde spärras in på livstid.
Gudmundson skriver vidare: "Men i krigstid är en annan funktion av dödsstraffet central. Det omintetgör ett militärt hot." Omintetgör. Smaka på ordet. Vad är det som säger att Saddam inte får en martyrstatus som också kan innebära ett militärt hot? Nej världen är inte svartvit, har aldrig varit och kommer aldrig att bli. Även om många bloggare, politiker, krönikörer och ledarskribenter gärna vill se den så. Det blir helt enkelt bättre retorik av det. De trista komplikationerna och gråzonerna gör sig ju varken i tryck eller tal.