Det är synd om bilisterna

Jag står för att jag är tjatig. Läste Karin Bojs' DN-artikel om den ökade koldioxidhalten i atmosfären. Och Matälskarens tips. Skänkte en tanke åt alla stackars mörkermänniskor som inte vill tro att den, dvs den ökade koldioxidhalten, kan vara orsakad av mänsklig aktivitet. Utan tycker att vi ska köra på som vanligt. Vad vi gör i Stockholm kanske har försumbar betydelse för jordens allmäntillstånd men jag har en ändå en vision om Stockholm som världens renaste huvudstad och därigenom förebild för andra städer. För att förverkliga den visionen skulle det krävas att det blev både dyrare och mer obekvämt att ha privatbil i innerstaden. På stadens gator skulle förutom cyklister företrädesvis bussar, taxi, färdtjänst och handikappfordon köra. Samtidigt skulle kollektivtrafiken byggas ut. Men finns det verkligen intresse för en sådan vision? Min lokaltidning hade ett snyftreportage idag om alla stackars innerstadsbilister som varje dag måste köra ett par varv runt kvarteren innan de hittar parkeringsplats. Och förslag på hur man skulle kunna göra livet lättare för dem. Som om det behövdes. Sälj bilen så har ni löst problemet. Läste dessutom häromdagen att man ville se över förmånerna för miljöbilar, läs avskaffa den fria boendeparkeringen för miljöbilar. Jag bryr mig inte så mycket om det. Definitionen av miljöbilar har hittills varit ganska tveksam. Men om det fanns en vettig sådan tycker jag gott att samhället bör premiera användningen av miljöbilar. Ska i sammanhanget påpeka att jag också kör bil. En bil som tankas på E85. Det är en tjänstebil som jag ofta låter stå parkerad på arbetsplatsen dit jag då istället åker med SL och jag är medveten om att alla inte har möjligheten att parkera bilen vid arbetsplatsen. Den första april försvinner SL:s enhetstaxa. Och det ekonomiska incitamentet för många att åka kollektivt.